Hoppa till innehållet

Gårdsförsäljning en fråga om företagande

Sälj ditt öl till besökare, men bara om du har odlat ditt eget korn eller drivit upp din egen humle. Annars räknas det inte som ett gårdsbryggeri.

En vingård på Storsudret på Gotland. Med det förslag som förbereds kommer denna vingård att få sälja sina varor till besökare. Men de flesta andra producenter av alkoholdrycker faller utanför regeringens nuvarande definition.
En vingård på Storsudret på Gotland. Med det förslag som förbereds kommer denna vingård att få sälja sina varor till besökare. Men de flesta andra producenter av alkoholdrycker faller utanför regeringens nuvarande definition.Foto: Fredrik Sandberg

Samma sak om du har ett bränneri. Du kommer inte att få sälja din whisky om du inte har odlat spannmålet själv. Förresten, du får inte sälja din whisky alls, för vi tänker bara tillåta drycker under 15 volymprocent.

Om du däremot har kämpat mot det svenska klimatet och lyckats driva upp egna vinrankor, då kan du få sälja dina flaskor – men bara om kunden först betalar för ett studiebesök på vingården eller åtminstone får en föreläsning om vinproduktion.

Ungefär så här ska den nya gårdsförsäljningen fungera, om uppgifterna som läckt ut från Socialdepartementet stämmer.

Ska det bli så här – då är förslaget om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker inte mycket värt. Eller också kan man undra: Betyder Systembolagets monopol så mycket att det ska kunna stoppa den helt rimliga idén att dryckesproducenter inte bara ska få servera sin dryck på sin gård utan också få sälja produkter som kunder kan ta med därifrån?

Det har varit många turer och flera utredningar i frågan om gårdsförsäljning, den senaste kom 2021.

”I dag får de göra allting utom att sälja sina varor till sina besökare. Det är ett tillväxthinder.”

Så blev det valrörelse och det stod klart att alla partier som ingår i dagens regeringsunderlag stod bakom idén om gårdsförsäljning. Någon formulering om den saken blev det dock inte i själva Tidöavtalet.

Socialdepartementet ska nu ha tagit fram ett förslag som är tänkt som en lagrådsremiss i frågan. Enligt uppgift ska gårdsförsäljningen begränsas till drycker svagare än 15 procent och dessutom måste råvarorna vara egenodlade. Det innebär att ett genomsnittligt mikrobryggeri inte kommer att få sälja sina flaskor. Knappast något större bryggeri heller; de flesta odlar inte sitt eget korn och humle.

Man får anta att anledningen till att förslaget är så snålt tilltaget är att man inte vill äventyra Systembolaget. Alltså att den rättsliga grunden för monopolet skulle falla när även andra får sälja alkoholdrycker. Men om man får tro juristprofessorn Jörgen Hettne, som suttit med i en av utredningarna om gårdsförsäljning, är det inte vad som kommer att hända.

Han har beskrivit att förloppet måste vara detta: Regeringen anmäler sitt förslag om gårdsförsäljning till EU-kommissionen (och också argumenterar kraftfullt för det). Denna anmälan är en allmän skyldighet som har med handelsbegränsningar att göra, och är inte specifikt relaterad till alkohol.

Om förslaget i den prövningen får nej av EU-kommissionen; då har man i alla fall försökt och får återkomma med en annan variant. Blir det ja så kan det senare prövas av EU-domstolen i Luxemburg. Men då är det gårdsförsäljningen som prövas där, inte Systembolaget.

Det finns med andra ord inga skäl till denna svenska självcensur. Systembolaget kommer inte plötsligt att underkännas.

Men politikerna måste ändå svara på detta: Varför ska detaljhandelsmonopolet värnas till varje pris? Systembolagets alkoholpolitiska roll har minskat, relativt sett, med tanke på det stora antalet ökade serveringstillstånd, privatimporten och beställningsapparna som sedan i somras är klart lagliga. Och varför skulle inte begränsade öppettider och stenhård ålderskontroll kunna utföras även av privata företag som får statlig licens att sälja alkohol över disk?

”De bidrar till en levande landsbygd, men framför allt står de för innovationskraft, de är jobbskapare och turistmål.”

Alla dessa frågor måste ställas när monopolet så tvärsäkert används som skäl för att kraftigt begränsa en lovande svensk entreprenörssektor som gårdsproducenterna utgör.

Den senaste utredningen om gårdsförsäljning konstaterade att det 2020 fanns 792 företag i Sverige inriktade på tillverkning av alkoholdrycker (tio år tidigare var det bara 90 stycken). Ändå har inte mängden svensktillverkad alkohol ökat, utan tvärtom minskat. Det är alltså en rörelse från storskaligt till småskaligt. Därmed går riktningen också från ren produktion till att tillverkningen kompletteras annan verksamhet, med besöksverksamhet, servering, provsmakning.

De nya tillverkarna är en del av upplevelseindustrin. De bidrar till en levande landsbygd, men framför allt står de för innovationskraft, de är jobbskapare och turistmål. I dag får de göra allting utom att sälja sina varor till sina besökare. Det är ett tillväxthinder – som Tidöpartierna har lovat att åtgärda. Det är dags att leverera ett förslag som möjliggör gårdsförsäljning inte bara för några få, utan för hela branschen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Nyhetsbrevet Toppnyheter

Måndag – söndag, 1–3 utskick om dagen

I nyhetsbrevet Toppnyheter får du de absolut viktigaste och senaste näringslivsnyheterna när de händer – direkt i din inkorg. Brevet skickas 1-3 gånger om dagen, alla dagar i veckan.

Genom att skicka din e-postadress godkänner du vår behandling av dina personuppgifter.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera