Hoppa till innehållet

Den kvinnliga maktlistan visar vikten av förebilder

LEDARE. Som en väldig våg rullar kvinnors trots mot manlig överhöghet just nu över världen. I Sydkorea vägrar kvinnor att skaffa barn. I Iran vägrar de att bära slöja. I Afghanistan utbildar de sig i smyg. I Ryssland gjorde Pussy Riot den manliga makten till åtlöje så länge det över huvud taget var möjligt.

Några av årets mäktigaste kvinnor i näringslivet, och förebilder när det gäller chefsjobb i traditionellt manliga verksamheter. Karin Rådström, vd på Mercedes Benz lastbilar, vinnaren Helena Hedblom, vd på Epiroc, och Sara Mazur, chef för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Några av årets mäktigaste kvinnor i näringslivet, och förebilder när det gäller chefsjobb i traditionellt manliga verksamheter. Karin Rådström, vd på Mercedes Benz lastbilar, vinnaren Helena Hedblom, vd på Epiroc, och Sara Mazur, chef för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Det är alla dessa kvinnor vi främst bör tänka på i dag, den internationella kvinnodagen, alla dem som knappt har någon makt alls. Men vi bör också driva på för ökad jämställdhet här hemma, eftersom det fortfarande är en bra bit kvar till balans mellan könen även i välutvecklade samhällen som det svenska. Det gäller att skipa rättvisa, ta vara på talang och kunskap och bädda för goda relationer. Ju bättre vi i väst lyckas, desto lättare blir det för kvinnor i andra länder att kämpa för en bättre framtid.

Förebilder är allt brukar man säga, inom sporten, musiken och alla andra skrån. Armand Duplantis pappa har själv varit stavhoppare, musikerbarn blir ofta musiker och om pappa är reservist, gått på Handelshögskolan och blivit direktör faller det sig ofta naturligt att gå i hans fotspår.

Med förebilder kan du ta genvägar genom att härma och lära dig ”yrkestricken” och, framför allt, kan du föreställa dig att du klarar jobbet eftersom du känner någon av kött och blod och samma kön som gjort just det. Bland män i näringslivet är förebilder legio. På 1980-talet handlade det om ABB-chefen Percy Barnevik (Percys pojkar talade man om trots att en av de framträdande i gruppen var kvinna, Peggy Bruzelius). 

I dag drömmer unga män om att bli kända och förmögna på ”start ups”, som Jacob De Geer (Izettle) eller Spotifys Daniel Ek. Kvinnliga förebilder har det varit ont om, eftersom det länge knappt fanns några kvinnliga makthavare.

”Bristen på förebilder har, vid sidan av huvudansvaret för barn, varit ett av de största hindren för kvinnor att göra karriär i näringslivet.”

Bristen på förebilder har, vid sidan av huvudansvaret för barn, varit ett av de största hindren för kvinnor att göra karriär i näringslivet, ett slags moment 22 när det gällt både deras eget självförtroende och andras tilltro till deras förmåga. Så sent som 1990 svarade 86 procent av tillfrågade män och 76 procent av kvinnor enligt Aftonbladet att de inte kunde tänka sig att ha en kvinnlig chef. År 1998, året innan Veckans Affärer första gången publicerade listan över näringslivets mäktigaste kvinnor, fanns det inte en enda kvinnlig börs-vd. När Marianne Nivert två år senare blev vd för Telia kallades hon nedsättande för Madam Saddam. 

Det är därför som listan, sedan 2020 publicerad av Di, är så viktig. I 26 år har den lyft fram kvinnliga förebilder och övertygat både män och kvinnor om att kvinnor kan leda, göra affärer och ta risker precis lika bra som män, bara de får chansen. Förebilderna har lockat ännu fler att prova.

Årets lista är riktigt uppmuntrande. I topp Helena Hedblom, vd för Epiroc EPI B -0,25%Dagens utveckling, klassiskt manligt territorium. Tvåa en kvinnlig finansminister från Moderaterna, länge en bastion för konservativa män. Sedan ett 40-tal vd:ar, många för stora bolag och flera för andra traditionellt maskulina verksamheter som Mercedes-Benz lastbilar, BAE Systems Bofors och Volvo Bussar.

”En imponerande mångfald av förebilder.”

Sara Mazur, chef för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, en av Europas största privata forskningsfinansiärer, har bakgrund från Ericsson och AI. Andra på listan är en AI-professor på KTH, teknikchefer på bolag som SKF respektive H2 Green Steel och höga chefer i bland annat Ericsson och Electrolux.

En hel rad av makthavarna är ägare, så gott som alla arvtagare visserligen men snart med stort inflytande eftersom deras fäder börjar bli till åren. Hederspristagaren Antonia Ax:son Johnson var med och banade väg för dem. Här finns flera entreprenörer och två partners i stora vencap-bolag, vilket satt långt inne.

En imponerande mångfald av förebilder. Sydkoreanska män borde åka hit på studieresa.

Men fortfarande återstår det svåraste och viktigaste, nämligen att erkänna det som kvinnor tidigare ägnade sig åt. Barnen måste fortfarande tas om hand och detta arbete tar tid och måste respekteras och delas fullt ut med männen. För det krävs mer än några månaders pappaledighet och heltid på förskolan. Nästa lista bör kora män som lever på lika villkor med sin partner, för även män behöver nya förebilder.

Lyssna på senaste ledarpodden. Om Alectahärvan och Trumps supertisdag.

Innehåll från NeoviciAnnons

Neovicis AI-teknologi minskar svinn och sänker priser

Om data används och analyseras på rätt sätt är möjligheterna oändliga. Dock finns en utmaning i att hantera informationsöverflödet.
– Ju mer data som finns, desto svårare är det att utnyttja. Med vår AI-plattform Cosmoz sker det omvända. Ju mer information, desto mer kan alla processer förbättras, säger Jan Berggren, vd för Neovici.

En följd av den ökade digitaliseringen är att det genereras stora mängder data som företag inte vet hur de ska använda. Jan Berggren berättar att Neovicis AI-plattform Cosmoz har en lösning på problemet: data kan ordnas och analyseras, och sedan presenteras på ett sätt som ger förbättrade beslutsunderlag, nya insikter och en optimering av olika affärsprocesser genom automatiserade beslut. Därtill kan alla typer av processer hanteras, inte enbart ekonomiska. Försäljning-, lager-, stödprocesser - allt kan automatiseras så länge det finns data att analysera. Kort sagt – leda till bättre och snabbare beslut.

Förbättrade processer och användningen av AI för automatiserade beslut tar bort de oklarheter och felaktigheter som annars finns i de underlag som ligger till grund för de miljarder affärstransaktioner som sker varje år. Fel som kostar pengar i form av nedlagd tid för att rätta till, men också rena ekonomiska förluster i form av felmarginaler eller mänskliga fel, där felaktigheterna byggs på och blir stora belopp, raderas. 

Ökad lönsamhet och klimatsmarta beslut 

Som grund för beslutsfattande använder AI-plattformen avancerade algoritmer. Plattformen säkerställer att all data är korrekt, uppdaterad och konsekvent för kunder, partners och leverantörer. 

Enbart under de senaste fem åren har Cosmoz fattat över hundra miljoner beslut för Neovicis kunder. Dessa automatiserade beslut har sparat hundratals miljoner kronor och ökat kontrollen, eftersom varje beslut sparas, lagras och återanvänds. 

Nu tar man ett viktigt nästa steg: att använda Cosmoz som navet för all information som samlas in från olika system. Inom detaljhandeln möjliggör detta till exempel analys av inköpsbehov, övervakning av svinn och beräkning av förändringar i prissättning och varor för att kunna sänka priserna.

– Genom att automatisera beslutsfattande och affärsprocesser kan företag minska överproduktion och förbättra lagerhantering. Vår AI-plattform fattar snabbare och mer exakta beslut än människor, utan felmarginaler. Denna teknik gynnar inte bara företagens hållbarhet utan också effektiviteten och vinsten. 

Jan Berggren menar att Cosmoz, genom att fokusera på kärnan, kan höja lönsamheten och underlätta klimatsmarta beslut. 

– Tekniken testas just nu inom detaljhandeln med stor framgång, men kan lätt appliceras i andra branscher.  Tiden är rätt för algoritmbaserade beslut som möter marknadskrav, avslutar Jan Berggren.

 

Läs mer på: www.neovici.se 

 

Mer från Neovici

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Neovici och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera