Hoppa till innehållet

Di:s guide till ”superklimatvalåret – här är de viktigaste datumen

Året har kommit en bra bit på väg, men det är nu det börjar: Superklimatvalåret! Här är din guide till de viktigaste valen resten av 2024 och vilka klimatfrågor som står på spel.

2024 bjuder på många viktiga val: Sydafrikanska parlamentsvalet, EU-valet och parlamentsval i Indien.
2024 bjuder på många viktiga val: Sydafrikanska parlamentsvalet, EU-valet och parlamentsval i Indien.Foto: TT

 

29 maj: Sydafrikas parlamentsval. Detta val är högintressant eftersom ANC för första gången sen demokratin infördes kan bli utan egen majoritet. Det öppnar för en koalition mellan dem och demokratiska partiet, eller möjligen med förre presidenten Zumas nya parti. Klimatfrågan är stor genom landets energikris, där 80 procent av elen fortsatt kommer från kolkraft men inte når de mest utsatta. ANC satsar nu på en investeringsplan för rättvis energiomställning, medan Demokratiska partiet fått igenom massiva solcellssatsningar i städer som Kapstaden vilket de nu vill genomföra nationellt.

1 juni: Indiens parlamentsval avslutas. Tidernas största val med 970 miljoner röstberättigade har redan pågått i flera veckor och avslutas 1 juni. Premiärminister Modis hindunationalistiska BJP får troligen åter egen majoritet. Klimatfrågorna hamnar oväntat högt på agendan genom att det är stekande hett i Indien nu, men ingången är annars de oerhörda luftföroreningarna i indiska städer, som minskas med skiftet från fossila bränslen och drivmedel till eldrift, solceller och biogas från Indiens heliga kor. Samtidigt kräver Indien, årets fokusland för 2030-sekretariatet, ökad mobilitet vilket av rena utrymmesskäl inte kan ske genom en massiv ökning av privatbilismen – därav världens största satsning på elbussar.

2 juni: Mexiko, parlamentsval. 99 miljoner människor väntas rösta i Mexikos största val någonsin. För första gången i landets historia kommer de att välja en kvinnlig president – båda toppkandidaterna är kvinnor, och båda går till val på en mer hållbar och energisäker framtid där nuvarande bränsle- och elsubventioner och importen av fossilgas från USA fasas ut. Regeringspartiets kandidat Mexiko Citys förra borgmästare Claudia Sheinbaum har forskarbakgrund, har suttit i IPCC:s expertpanel och utlovar att investera motsvarande 1.500 miljarder kronor för att nå 50 procent förnybar el till 2030, med ett produktionstak för statliga olje- och gasbolaget Pemex. Utmanaren Xochitl Galvez lovar att stänga raffinaderier och utveckla förnybar energi, vilket hon ser som en förutsättning för att locka utländska investerare.

6-9 juni: EU, parlamentsval. Opinionsmätningar pekar på stora framgångar för höger- och extremhögerpartier, där många vill riva upp EU:s Gröna Giv, besluta om svagare klimatmål för 2040 än vad EU-Kommissionen nu föreslår och minska trycket på jordbrukets omställning.

5 november: USA, presidentval. Om Trump återtar presidentmakten, blir det ett klimatbakslag av global betydelse. Stryks Bidens klimatsatsningar, ökar utsläppen med fyra gigaton CO2, vilket motsvarar de samlade årliga utsläppen från EU och Japan. 2030 ska USA ha minskat sin klimatpåverkan med 50-52 procent jämfört med år 2005, bl.a. genom Inflation Reduction Act som är världens största klimatpaket genom tiderna. USA ska ställa om transportsektorn till 100 procent eldrift 2035, helt fossilfri elproduktion 2035, tuffare utsläppskrav för alla nya fordon, skärpta regler mot metanutsläpp, och fortsatta möjligheter för delstater som Kalifornien att gå längre. Allt detta vill Trump riva upp. Istället lovar han ”drill, baby, drill” med ökad användning av fossil olja, gas och kol, är emot elbilar och lovar att USA åter lämnar Parisavtalet. Mycket talar för att en återvald Trump är mer organiserad än första gången han styrde, och att han därför får igenom dessa försämringar snabbt och effektivt.

November (troligen): Storbritannien, parlamentsval. Senast 28 januari 2025 ska britterna gå till val, vilket i nuläget ser ut att bli en storseger för Labour. Economist skriver ”climate change has never been a core issue at a British general election. At the next one it will be.” Medan Tory-regeringen betonar att Storbriannien är den första större ekonomin som halverat sina utsläpp från 1990, med ett skifte från 75 procent fossil elmix 2008 till 65 procent fossilfritt 2023, menar Labour att Storbritannien måste matcha klimatomställningen i USA:s Inflation Reduction Act och EU:s Green Deal. Labour utlovar helt fossilfri elmix 2030 med stora satsningar på sol och vind, men har backat från ett tidigare löfte om motsvarande 400 miljarder kronor extra för att nå Net Zero 2050. Samtidigt har Tory-premiärministern Rishi Sunak skjutit upp stoppdatumet för nya bensin- och dieselbilar från 2030 till 2035, försvagat reglerna om fossilgas och skrotat beslutet om värmepumpar vilket fått hård kritik från miljöorganisationer.

Sammantaget står det mycket på spel detta superklimatvalår, med flera rysare som väntar. För svensk del har dessa val stor betydelse; vi är förstås del av EU och har USA och Storbritannien som helt centrala marknader för varor och tjänster, har historiskt varit centrala för Sydafrikas demokratisering och har allt starkare band med både och Mexiko. Dessutom är vi som litet land med ledande klimatmål en förebild för många i dessa och andra länder – i superklimatvalårstider är det viktigt att fortsatt visa vägen för omställningen!

Mattias Goldmann är grundare av 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tonsättande debattörer i klimatfrågor.

Innehåll från ÅlandsbankenAnnons

Så hittar du rätt mix i portföljen: ”Tiden är risktagarens bästa vän”

Det finns ingen investeringsportfölj som passar alla. Men det finns ett antal frågor som du kan ställa till dig själv, och noggrant fundera över, för att enklare hitta fram till den rätta balansen för just dig, menar Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.

EXTERN LÄNK: Ålandsbankens experter hjälper dig i komplexa frågor 

En av de vanligaste frågorna Ålandsbanken får från sina kunder är hur en bra investeringsportfölj ska vara konstruerad. Tyvärr finns det inget svar som passar alla – varje portfölj ska sättas samman efter avkastningsförväntningar, placeringshorisont och risktålighet. Men det finns några frågor du bör ställa dig innan investeringsbeslutet.

Hitta din balans

Den första frågan är vilken förväntan du har på portföljens avkastning. Här gäller det att fundera igenom vilken avkastning olika tillgångsslag kan förväntas ge över tiden. En lågriskportfölj med statsobligationer har en förväntad avkastning på cirka 3 procent, medan en högriskportfölj med småbolagsaktier bör kunna ge 12–15 procent per år – men med betydligt större svängningar. 

Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.
Ålandsbankens aktiechef Lars Söderfjell.

Den andra frågan gäller vilken placeringshorisont du har. Tiden är risktagarens bästa vän – ju längre placeringshorisont, desto större är sannolikheten för att avkastningen blir i linje med de långsiktiga förväntningarna. Det är välkänt att avkastningen på exempelvis aktier kan variera rejält mellan åren, men med en placeringshorisont på 5–10 år brukar den genomsnittliga avkastningen ligga strax över 10 procent för en portfölj med nordiska aktier. 

Den sista frågan är vilken risktålighet du har. Om du inte är bekymrad över att portföljens värde kan variera med plus minus 10 procent under ett år kan du sannolikt ta på dig en större andel risktillgångar (och därmed få en högre avkastning), men om du sover dåligt när portföljvärdet varierar är det klokt att sänka risknivån i portföljen och avstå från att nå de riktigt höga avkastningsnivåerna.

Laga efter läge

Det finns förstås en mängd andra faktorer att ta hänsyn till. Finns det behov av ett löpande kassaflöde i form av utdelningar eller räntebetalningar? Hur viktigt är det att snabbt kunna realisera hela eller delar av portföljen? Vilka valutarisker är du beredd att ta? Har du några preferenser vad gäller hållbarhetsfaktorer? Antalet tänkbara portföljvarianter kan bli väldigt stort, och det är inte alltid enkelt att svara på frågorna. 

Portföljens sammansättning ska normalt inte heller vara statisk, utan variera beroende på konjunkturläget och värderingsnivåerna i marknaderna. Under det senaste året (fram till slutet av april) avkastade en global aktieportfölj – mätt i svenska kronor – drygt 29 procent. Under samma period var värdet på ett brett obligationsindex, till följd av ränteuppgångarna, i stort sett oförändrad. Ålandsbanken har i nuläget en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt i sina modellportföljer – investeraren kompenseras mer än väl för den högre risken jämfört med ”säkra” tillgångar som statsobligationer.

EXTERN LÄNK: Att välja Ålandsbanken kan göra skillnad 

Inflationstrycket dämpas

Trots att omvärlden har varit osäker de senaste åren med hög inflation och förväntningar om en svagare konjunktur tror Ålandsbankens analytiker inte att du ska vara alltför defensiv när du bygger din portfölj inför de kommande åren. Inflationstrycket har dämpats, och mycket tyder på att konjunkturläget är på väg att förbättras. Detta bör vara positivt för risktillgångar.

Det viktiga är att konsumenterna kommer att se sin köpkraft öka igen under 2024, vilket ger utrymme för bättre tillväxt i ekonomin och företagsvinsterna. Hittills har världsekonomin också varit betydligt mer motståndskraftig än befarat. Flera av de stora prognosinstituten har höjt sina förväntningar på den globala tillväxten för 2024 och 2025.

Kombinationen av lägre inflation och högre tillväxt är positiv för risktillgångar. Ålandsbankens analytiker skulle därför välja en högre exponering mot aktier och företagsobligationer än normalt inför återstoden av 2024. Men det är återigen en fråga om personliga preferenser, avkastningsförväntningar och risktålighet som avgör hur just din portfölj ska komponeras.

EXTERN LÄNK: Ålandsbanken hjälper dig att projektleda din ekonomi 

Mer från Ålandsbanken

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ålandsbanken och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera