Sverige har förlorat sju års köpkraft

”Köpkraften är tillbaka år 2027” utropar nu finansminister Elisabeth Svantesson. Mer relevant är att vi ser tillbaka på sju förlorade år. Därför behöver vi raskt tänka nytt för att bygga ny köpkraft och handlingskraft hos hushåll, kommuner och industri, skriver den oberoende ekonomen Claes Hemberg.

Publicerad: 22 april 2024, 08:59

Debattredaktionen

Text

Till slut, i april 2024, medgav regeringen att köpkraften har urholkats. Det var exakt efter två års historiska ras i svensk köpkraft. Finansministern trotsar mörkerbilden med orden ”Köpkraften är tillbaka år 2027”. Men det är fel. År 2027 får vi inte den uppräknade köpkraften tillbaka. Utan år 2027 får tillbaka den köpkraft vi hade innan prischocken år 2021. Vi har då förlorat sju års köpkraft. Något ministern inte gärna pratar om. Efter ett sådant historiskt tapp i köpkraft behöver Sverige nu historiska krafttag. Då räcker inte småplåster till de värst drabbade. Vi måste rusta och reparera i en svensk ”New Deal”. Hushållen behöver återvinna köpkraften i sin vardag. Kommuner och industrin behöver handlingskraft inför vår generations stora skifte – den nya elektrifieringen, som ställer helt nya krav på mjukvara, mätning, automatisering och optimering.

Redan sommaren 2022 var svenska hushåll särskilt hårt drabbade. När priserna klättrade över 10 procent upplevde vi den värsta inflationen sedan 1952. Missa inte tillfället att dra nytta av en kris, brukar det heta. Men politiker, fack, myndigheter och andra företrädare duckade sitt ansvar och missade sina möjligheter. Det larmade jag om på Di Debatt i september 2022. Särskilt som Sverige har låg tillväxt, låga lönelyft, hög privat belåning, svag köpkraft och en stor mekanisk industri med begränsad mjukvarukraft.

I omvärlden var reaktionerna mot 2022 års priskaos långt mer kraftfulla och vägledande. Protesterna i Paris, Rio, Rom och Berlin nådde en omfattning vi inte sett sedan 1970-talet. Rösterna höjdes däremot inte längre för högre löner. Folk protesterar nu emot höga priser på bensin, bröd, el och tåg. Debatten har flyttat från intäkter till utgifter – köpkraften.

Sommaren 2023 var den svenska köpkraften i brant utförslöpa, mot en fond av tysta politiker. Det förstärktes av att samhällets ryggrad hos konsumentjättar blivit hushållens slukhål. Det konkretiserade jag i ett debattinlägg i september 2023. Det handlar om bolån, billån, el, försäkring och telekom. De fem stora kostnaderna som står för 60-70 procent av hushållens utgifter. Där hushålls snärjs i långa snåriga avtalstjänster med tveksam kundnytta.

Ett förslag till motkraft är att varje avtals-jätte avkrävs ett enkelt billigt förhandsval. Ett basval som konsumenten automatiskt får om hen inte förhandlar, väljer eller uppgraderar. Exempelvis får bolånare som inte förhandlar snitträntan. En logik som flyttar kravet på initiativ över på säljarna. Det är ett modernt konsumentskydd, mot smyghöjda priser, usel service och dyra uppgraderingar med mera. Något som kan spara ett vanligt hushåll 40 000 kronor varje år, en ny dold köpkraft och en extra månadslön.

En liten ljuspunkt är att något fler byter el- och mobilleverantör i dag, enligt statistik från Påmind. Men siffrorna visar på en långt från en fungerande konsumentmarknad. Den svåraste ekonomiska perioden på många årtionden genomlider hushållen helt stillasittande. Trots att vi vet att rörlighet är den fria marknadens viktigaste mekanism. Samtidigt som storbankerna gör nya rekordvinster. Något som förvånansvärt få samhällsaktörer kritiserar.

Att köpkraften gått i baklås runt om i Europa slår även mot svensk basindustri. Ett brinnande hett exempel är vågen av billiga elbilar, lastbilar och bussar från Kina. Det gynnar konsumenten. Men det hotar tusentals underleverantörer i svensk basindustri. För de har inte ställt om. Industrijättarnas reaktioner är däremot mest senarelagda miljökrav. Återigen riskerar samhället att skydda gamla vinster och missa nya stora skeenden. Därför behöver Sverige en elchock som jag skrev i ett debattinlägg mars 2024.

I näringslivet märks ändå en pyrande nyfikenhet på slutkonsumenter. ”Idag är alla affärer i slutänden en konsumentaffär”, medgav en lastbilschef på Volvo häromdagen. Deras 1,6 procent el-lastbilar imponerar däremot inte. Behovet är ändå uppenbart. När hela affärsflöden är elektriska kan de kopplas ihop. Tillverkaren kan i realtid följa slitaget hos kunden, liksom kunden kan följa lagret i fabriken. Den öppenheten och tilliten är något av en superkraft vi i lilla Sverige kan och behöver använda genom hela vårt samhälle, från hushåll, till kommuner och företag. Vi behöver släppa masten och gamla tynande industrivinster. För att kunna fatta nya insikter och nytt mod.

Claes Hemberg, oberoende ekonom

Innehåll från Grant ThorntonAnnons

Bli en vinnare med nya reglerna: ”Möjlighet att förbättra affärsmodellen”

Uppdaterad: 12 maj 2024, 01:11Publicerad: 8 maj 2024, 14:35

Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.

Tuffare krav – men framför allt en möjlighet för företagen att skapa nya affärer. Så ser Grant Thornton på de nya hållbarhetsreglerna.

– De företag som gör arbetet på rätt sätt kommer att hitta affärsmöjligheter som kan stärka bolaget rejält, säger Henrik Johansson, vd, Grant Thornton.

Snart blir det enklare att jämföra bolag med varandra.

CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive - syftar till att skapa en enhetlig och transparent hållbarhetsrapportering inom EU. Detta innebär att all hållbarhetsinformation ska taggas digitalt och göras tillgänglig i en databas.

– CSRD är inte bara en rapporteringsstandard, det är en möjlighet för företag att genomlysa och förbättra sin affärsmodell, säger Henrik Johansson, vd på Grant Thornton.

Han konstaterar att CSRD har uppkommit ur insikten att vi använder jordens resurser på ett sätt som inte är hållbart, och att världen därför behöver tänka om. Här kan företagen vara med och göra skillnad samtidigt som de stärker sin egen konkurrenskraft.

– Utifrån det har man globalt valt lite olika vägar för att jobba med detta. I Europa gäller en regelbaserad ansats med CSRD-direktivet där lagstiftaren går in väldigt tydligt på vad man ska rapportera, varför och på vilket sätt.

Hur kommer detta att påverka entreprenörsbolagens vardag?

– De stora bolagen som träffas av reglerna först blir drivande i transformationen, men även medelstora och mindre entreprenörsbolag kommer att se vikten av att investera i hållbarhet. På tre till fem års sikt kommer CSRD att hjälpa till att sätta pris på omställningsarbetet, vilket blir en enorm fördel för de företag som redan påbörjat arbetet, säger Henrik Johansson.

Enligt CSRD ska all hållbarhetsinformation taggas digitalt. Den infon ska läggas in i en databas, där man som användare kan gå in och jämföra olika bolag ur ett hållbarhetsperspektiv.

– CSRD blir ett mer enhetligt och transparent sätt att rapportera än dagens metoder. Och när marknaden börjar prissätta det omställningsjobb företag gör, då finns någonting att investera mot. Jag tror att det är först då man kommer att se den stora förändringen.

Företag som tidigt och effektivt anammar CSRD kan komma att se att det leder till ökade marknadsandelar och en starkare position i konkurrensen, menar Henrik Johansson.

En central del av CSRD är den dubbla väsentlighetsanalysen som hjälper företag att identifiera och utvärdera risker och möjligheter i sin värdekedja.

– På ett väldigt metodiskt sätt hjälper den ditt företag att anpassa och utveckla affärsmodellen för att möta framtidens utmaningar.

– Om man går in i den dubbla väsentlighetsanalysen med ett öppet sinne och tittar på ”vad har vi för intressenter idag? Vad ställer de för krav idag och vad kommer de ställa för krav om fem år?” Och utifrån det så tittar man på sin värdekedja. Då kommer man att hitta sätt att dels utveckla affären, men också upptäcka risker i sin affärsmodell.

I den dubbla väsentlighetsanalysen är hela ESG-perspektivet centralt. Henrik Johansson konstaterar att det – beroende på verksamhet i bolaget – förstås är väldigt olika vilka av E (de miljömässiga nyckeltalen), S (de sociala) och G (företagets styrning, riskhantering och kvalitetsarbete) som hamnar mest i centrum för olika företag.

– För ett företag vars affärsidé bygger på att erbjuda medarbetarnas kompetens så är ju S-nyckeltalen otroligt viktiga. Sådant som rör till exempel jämställdhet, mångfald, arbetsförhållanden, stress och psykologisk trygghet.

Henrik Johansson trycker inte minst på jämställdhet som ett område där företagen kan göra skillnad.

I en kartläggning från Grant Thornton, gjord hösten 2023, granskades 156 svenska börsbolag. Den visade att 35 procent kvinnor satt i en bolagsstyrelse, och endast åtta procent kvinnor innehade ordförandeposten.

I Grant Thorntons Internationell Business Report som släpptes i mars 2024 konstaterades också att vi uppnår jämställdhet först år 2053 med nuvarande utvecklingstakt.

– Att ligga i framkant med sitt jämställdhetsarbete kan bli helt avgörande för att kunna rekrytera medarbetare och att få affärer, säger Henrik Johansson.

– Den dubbla väsentlighetsanalysen kommer hjälpa företagen att se var det finns möjlighet att skapa ett ännu större värde framöver.

Henrik Johansson tror att CSRD kommer att fungera som en viktig katalysator gällande framtidens företagande, och därigenom också göra stor skillnad även i det globala perspektivet.

– När företag och samhället gör strukturella förändringar, det är då det blir stora förändringar i slutändan.

Vad vet du om framtidens nyckeltal?