Replik: Den digitala utvecklingen kräver analys och omtag
Den snabba digitala utvecklingen och initiativen på hållbarhetsområdet kräver en ordentlig analys och omtag för att aktiebolagsrätten ska vara i takt med tiden. Men självklart kommer en mängd andra frågor och områden också att behöva omprövas i det sammanhanget, skriver styrelseproffset och affärsjuristen Sussi Kvart.
Debattredaktionen
Text
Foto: Oskar Omne
Det är mycket roligt att frågor kring aktiebolagsrätt väcker debattlusta, ämnet brukar i de flesta sammanhang inte leda till några reaktioner. Carl Svernlövs replik på min artikel i Di (3 april) är därför välkommen.
Svernlöv håller med mig att det är dags att börja tänka på hur nästa aktiebolagslag ska se ut. Detta var också mitt huvudbudskap – verkligheten kräver ett ordentligt omtag och en helt ny lag. De exempel jag tog upp kring generativ AI, hållbarhetsrevolutionen och crowdfundning var dock bara ett axplock. Utrymmet på debattsidan är begränsat!
Det finns naturligtvis en mängd andra angelägna områden inom aktiebolagsrätten där tiden har sprungit förbi den nuvarande lagstiftningen. Svernlöv tar själv upp ett antal förhållanden och det finns även andra sakkunniga inom området som pekar på ytterligare frågeställningar.
Däremot håller jag inte med den kritik som Svernlöv riktar mot mig att mina exempel redan omhändertas i nuvarande lag. Svernlöv är förvisso en begåvad jurist, men jag tror inte att han kan förutse vad generativ AI kan ha för påverkan på styrelsernas beslutsfattande i framtiden.
Och jag håller med om att frågan om digitala stämmor är infekterad. Varför regeringen skulle driva fram ett förslag som helt berövar aktieägare möjlighet att delta i en fysisk stämma är obegripligt. Hybridstämmor är ju redan en möjlighet i dag. Här hade politiken behövt sansa sig och ta ett samlat grepp kring den digitala utvecklingen.
När det gäller ansvarsfrågorna för styrelse och vd är jag mycket för att ansvar ska utkrävas. Men det kräver att någon agerat oaktsamt. Kan vi verkligen vara så tvärsäkra att den blixtsnabba digitala utvecklingen och alla EU-kraven på hållbarhetsområdet ger aktieägarna ett önskvärt skydd för styrelsens beslutsfattande?
Svernlöv menar att det i dag inte finns någon motsättning mellan vinstsyftet och hållbarhet och inget behöver regleras. Där är vi inte överens. Nordens och Europas största bolag, danska Novo Nordisk har i sin bolagsordning en formulering att verksamheten ska drivas med hållbarhetsfokus. Jag tycker att detta är ett lysande grepp, men har blivit avrådd från att tillämpa en sådan formulering på svenska bolag. Ledande jurister har menat att detta öppnar för skadeståndskrav mot styrelsen då bestämmelsen kan inkräkta på vinstsyftet.
Jag vidhåller därför att den snabba digitala utvecklingen och initiativen på hållbarhetsområdet kräver en ordentlig analys och omtag för att aktiebolagsrätten ska vara i takt med tiden. Men självklart kommer en mängd andra frågor och områden också att behöva omprövas i det sammanhanget.
Tack Carl Svernlöv för att du understryker behovet av en ny Aktiebolagskommitté!
Sussi Kvart, tidigare ledamot ABK och styrelsearbetare, i dag lärare i bolagsstyrning och valberedare
Innehåll från RiksbyggenAnnons
Gynnsamt att renovera just nu: "Många bra offerter från duktiga firmor"
Emma Lundin, är marknadsområdeschef för ombyggnad på Riksbyggen.
Ett balkongbygge eller en fasadrenovering kan kännas avlägset för många bostadsrättsföreningar i dagens läge. Men faktum är att tajmingen kan vara helt rätt.
– Det är helt enkelt köparnas marknad idag, och det kan bli dyrare om ett eller två år när byggbranschen fått fart igen, säger Emma Lundin på Riksbyggen.
Det höga ränteläget har slagit mot många av Sveriges bostadsrättsföreningar. Många befarar dessutom att kostnadssmällen fortfarande ligger framför dem. Därför kan renoveringar och underhåll vara något som man helst skjuter framför sig så länge det bara går.
Men det finns flera anledningar att tänka annorlunda, konstaterar Emma Lundin, som är marknadsområdeschef för ombyggnad på Riksbyggen. Utöver att en renovering faktiskt kan ses som en investering, kan föreningar i dagens läge dessutom få klart bättre pris för många typer av renoveringar jämfört med för några år sedan.
– Byggbranschen i Sverige går på halvfart och företagen behöver sätta sin personal i arbete. När vi på Riksbyggen hjälper föreningar med deras renoveringar så får vi in väldigt många bra anbud just nu – duktiga entreprenadfirmor och riktigt bra offerter, säger hon.
Köparnas marknad för byggtjänster
Riksbyggen har under många år hjälpt bostadsrättsföreningar över hela landet med större renoveringar och underhåll genom att ta ett helhetsansvar för processen. Från att utreda behovet och upphandla en entreprenör, till att sköta det juridiska och till och med stå för garantin.
– Det är helt enkelt köparnas marknad idag. Så även om det kan ta emot att göra stora investeringar i fastigheten så ska man vara medveten om att det kanske kommer att vara mycket dyrare om ett år eller två när byggbranschen fått fart igen.
Skicket på föreningens ekonomi påverkar självklart möjligheterna att genomföra renoveringar. Men även om det krävs ett utökat lån för projektet, kan satsning vara värt det, påpekar hon:
– Lånebehovet är så klart en faktor man får väga in här. Det är också en avvägning vi på Riksbyggen gör tillsammans med de föreningar vi hjälper. Men ställer vi räntekostnaderna mot den lägre prisbilden så talar fortfarande mycket för att man ska ta tillfället i akt att göra investeringen nu.
Det finns dessutom fler anledningar till att inte vänta med renoveringen. Den första är att eftersatt underhåll kan leda till kostsamma skador på fastigheten – och därmed högre kostnader över tid.
Energibesparing kan täcka kostnaden för lån
– Det är riskfyllt att bygga upp en underhållsskuld i det här ekonomiska läget. Om ni till exempel får en vattenskada i fastigheten så kommer det att leda till en mycket högre totalkostnad och dessutom orsaka större bekymmer för alla boende.
Ett annat konkret skäl till att genomföra vissa stora renoveringar är att de faktiskt kan sänka föreningens rörliga kostnader. En nyrenoverad fastighet kan få lägre försäkringskostnader, mindre kostnader för service och underhåll och kanske framför allt lägre kostnader för el och värme.
– Vi ser alltid över möjligheten till energibesparande åtgärder i och med en renovering. Det kan handla om till exempel solcellsinstallation, renovering och styrning av värmesystem eller bättre isolering, och vi har haft fall där energivinsten faktiskt möjliggjorde att kunden kunde utföra övrig renovering utan att höja avgifter. I många fall kan investeringen betalas av på några års sikt, och därefter endast vara en årlig besparing.
En kontakt, ett kontrakt – och ett pris
Riksbyggen sköter ekonomisk och teknisk förvaltning för tusentals bostadsrättsföreningar i Sverige. Dessutom hjälper de alltså styrelser och föreningar med både stora och små renoveringar. De gör det i form av ett fastpriserbjudande som inkluderar allt.
– Det är verkligen en helhetslösning. Oavsett om det handlar om att det behöver ställas ut tillfälliga toaletter på gården, eller att ett ärende om stambyte hamnar i hyresnämnden så hanterar vi det, säger Emma Lundin.
Fastpriset inkluderar till och med kostnader som annars kan vara svåra att förutse, som exempelvis så kallade ÄTA-kostnader, som uppkommer därför att entreprenörens kostnader blivit högre än den ursprungliga kalkylen.
Så hur går det egentligen till när en styrelse anlitar Riksbyggen för en ombyggnad eller renovering? Det är en process i fyra steg: utredning, projektering, utförande och uppföljning.
– Vi undersöker era önskemål och förutsättningar, tar in anbud och upphandlar. Det är dessutom Riksbyggen som skriver kontrakt med entreprenörerna och vi som lämnar fem års garanti på arbetet.
Den sista punkten är extra viktig i det ekonomiska läge vi befinner oss i. Många föreningar har råkat ut för att en mindre entreprenör gått i konkurs. Men, säger Emma Lundin, Riksbyggen kommer garanterat inte att gå i konkurs.
– Det här är helt enkelt en trygg lösning som sparar föreningen en massa tid och resurser, och dessutom garanterar ett bra slutresultat. Jag vågar också säga att det dessutom kan spara föreningen pengar, eftersom vi på Riksbyggen är väldigt vana upphandlare av den här typen av tjänster.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare
Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.
spara 1180kr
Full tillgång till di.se med nyheter och analyser
Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev
