EU ska vara en tillväxtmotor, inte ett museum

EU:s ekonomi blir allt svagare jämfört med USA:s och Kinas. Nu behövs ett starkt europeiskt ledarskap för att vända utvecklingen. Låt Europaparlamentsvalet bli startskottet för att göra Europa till världens mest tillväxtvänliga kontinent. 

Häromdagen presenterade den tidigare italienske premiärministern Enrico Letta sin rapport om framtiden för EU:s inre marknad. Det är hög tid. De gångna fem åren har utsatt EU:s ekonomi för enorma prövningar. Först av pandemin. Sedan av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som blottlade riskerna med att vara beroende av rysk energi.

Kriget och kriserna har förstärkt en redan nedåtgående trend. EU har länge tappat i konkurrenskraft jämfört med USA och Kina. De senaste 30 åren har EU:s ekonomi gått från att utgöra en fjärdedel av världens samlade BNP till en sjättedel. 

De kommande fem åren behövs en kraftsamling mot protektionismen och uteblivna reformer för att vända utvecklingen. För Sveriges del är detta en ödesfråga. Vår framtid och välstånd är intimt förknippade med EU. Varje dag går 700 000 svenskar till jobb som är beroende av EU:s inre marknad – nästan en av sju sysselsatta svenskar. Genom att göra EU starkt gör vi därför också Sverige starkt.

Samtidigt hörs nu i debatten politiker som i stället vill försvaga EU-samarbetet eller rentav gläntar på dörren för Swexit. Men att tro att Sveriges självständighet och inflytande skulle värnas bättre utanför EU är en vanföreställning. Tvärtom skulle det göra oss mer sårbara för de auktoritära makter som är våra verkliga motståndare. Swexit-förespråkarna öppnar dörren för ett fattigare och svagare Sverige.

Sveriges framgångsrika EU-ordförandeskap förra året visade oss att det är genom att vara aktiva, pådrivande och engagerade som vi kan sätta agendan – inte genom att bara säga nej och sitta på läktaren.

Som ordförandeland lyckades Sverige sätta EU:s tillväxt högst upp på den politiska dagordningen. Samtidigt värnade vi svenska intressen som ett levande skogsbruk som kan bidra till hela Europas gröna omställning.

Nu behöver vi en tillväxtagenda kring fyra europeiska framtidsfrågor. Kommande generationer ska växa upp i ett Europa med framtidstro och välstånd. Därför behöver vi stoppa EU från att bli världens största museum, och i stället göra EU till en tillväxtmotor. Därför lämnar vi moderater fyra tydliga besked:

• Nå målet om 3 procent av BNP till forskning och utveckling. I dag är Sverige ett av få EU-länder som når EU:s mål om att investera 3 procent av BNP på forskning och utveckling. Flera länder når inte ens upp till 1 procent. Vi vill därför se ansträngningar från samtliga medlemsländer för att nå upp till målet. Samtidigt vill vi stärka de gemensamma resurserna till EU:s forskningsprogram Horizon – ett av världens största.

• Investera mer i försvarsindustri, kärnkraft och nya gruvor. Ska svenska och europeiska företag bli vinnare i den gröna omställningen måste vi göra mer för att jämna ut spelplanen gentemot USA och Kina. Inte minst måste EU göra mer för att sänka priset på energi och kritiska råvaror, men också för att öka försvarsindustrins kapacitet för att stödja Ukraina. Här kan Europeiska investeringsbanken (EIB) spela en viktig roll. Därför vill vi att EIB ska investera i europeisk utbyggnad av kärnkraft, nya gruvor och försvarsindustri, samtidigt som vi värnar bankens finansiering och riskprofil.

• Bygg en gemensam europeisk kapitalmarknad – ISK för Europa. I dag sparar européer mer än amerikaner och kineser. Ändå halkar vi efter USA och Asien när det gäller att få kapitalet att gå till investeringar i innovation. Det beror i hög grad på ett omodernt sparande där många européer har pengarna på banken i stället för att investera sitt kapital i aktier, vilket inte minst svenska tillväxtbolag förlorar på. Sverige utgör ett undantag. Här kanaliseras en stor del av vårt sparkapital till investeringar genom ISK och premiepension. Nu krävs gemensamma ansträngningar så att framtidens AI-modeller och grön teknik ser dagens ljus här, inte någon annanstans. Moderaterna vill därför att Sverige ska verka för mer djupgående kapitalmarknader – vi behöver ISK i hela EU.

• Slut fler handelsavtal och stärk skyddet av frihandeln. Den nuvarande kommissionen har bara slutit ett enda handelsavtal, med Nya Zeeland. Det duger inte. Om företag i EU ska bli globala ledare behöver de tillgång till globala marknader. Vi vill att förhandlingarna med exempelvis Mercosur går i mål, vilket skulle bli EU:s största frihandelsavtal hittills. När vi handlar med fler kan vi minska våra beroenden av enskilda länder, så att vi inte lägger alla ägg i samma korg.

Men just nu upplever 7 av 10 svenska företag som handlar utanför Europa störningar i leveranskedjorna som det största hotet. Därför behöver EU göra mer för att skydda frihandeln. Ett konkret exempel är den EU-ledda insatsen i Röda havet som Sverige deltar i, till följd av terroristattackerna mot civila handelsfartyg. 

Det är över 30 år sedan EU:s inre marknad kom på plats. Nu kan EU inte längre leva på gamla meriter. Tvärtom måste vi växla upp tempot. För det är bara genom en starkare inre marknad och mer satsningar på innovation som svenska företag kan växa och bidra till att göra Europa friare och säkrare. Låt Europaparlamentsvalet bli startskottet för det arbetet.

Johan Forssell (M), utrikeshandelsminister och förbundsordförande Stockholms stad

Jessika Roswall (M), EU-minister

Tomas Tobé (M), toppkandidat i Europavalet