I dag samlas EU:s stats- och regeringschefer för toppmöte om unionens framtida konkurrenskraft. Det är en stor och brådskande fråga, inte minst för framgångsrika exportländer som Sverige. 700 000 svenskar har jobb att gå till varje dag tack vare EU:s inre marknad, och regeringen vill att de jobben ska bli ännu fler. Därför har jag med mig en offensiv agenda för ökad konkurrenskraft till dagens toppmöte.
EU:s andel av världsekonomin krymper och konkurrenskraften har försämrats. Nya teknologier kommer allt oftare från USA:s västkust och Kinas östkust. Många europeiska företag startas här, men växer sig stora på annat håll.
Under rätt många år har EU sysslat med ständig krishantering. Först Euro-krisen och Brexit, sedan pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Kraven på offentliga stödpaket och statsstöd till företag och branscher har blivit allt fler. Ibland nödvändiga - men Europa kan inte leva i en permanent kris där subventioner blir en naturlig del av företagens intäktskalkyler och där skattepengar snarare än innovation och konkurrenskraft gör att företagen kan växa i Europa.
Därför var det viktigt att Sverige under vårt EU-ordförandeskap tydligt prioriterade unionens konkurrenskraft och satte frågan på agendan igen. Från början var vi rätt ensamma, men hårt arbete lönar sig även i EU. I slutet av ordförandeskapet sjösattes en strategi för produktivitet och långsiktig konkurrenskraft. Att EU:s ledare i dag möts i Bryssel för att i första hand diskutera just detta, beror i hög grad på Sveriges ansträngningar.
Den inre marknaden har länge varit kronjuvelen i EU-samarbetet. Nästan 450 miljoner konsumenter och miljontals företag ger en ekonomisk potential som borde utnyttjas ännu bättre. Några av de frågor som nu ligger på bordet är:
•
Enklare och färre regler för företagare. Europas företag behöver färre, bättre och enklare regler. På svenskt initiativ har beslut redan fattats om att minska företagens administrativa rapporteringsbörda med 25 procent. Och när gemensam lagstiftning ersätter 27 olika nationella regelverk är det i sig en viktig förenkling för handel och företagande. Men risken finns ändå att EU reglerar bort innovationskraft med administrativa pålagor. Det har t.ex. införts nästan 120 nya EU-lagar på digitaliseringsområdet sedan 2019. Säkert med goda avsikter, men den sammanlagda effekten av så mycket lagstiftning på kort tid innebär risker för misstag.
•
Fler frihandelsavtal. Under den här mandatperioden har EU bara slutit ett enda handelsavtal. Det räcker inte. Vi kommer att driva på för ett Europa som inte sluter sig, utan som är villigt att handla – och konkurrera - med vår omvärld. Här behöver vi ha högre ambitioner för att Europas företag ska få tillträde till viktiga marknader runtom i världen.
•
Svensk skog ska ses som en resurs i klimatomställningen. 300 000 svenskar äger skog. Genom Sveriges och Finlands ihärdiga arbete börjar fler länder förstå att det hållbara svenska skogsbruket är viktigt inte bara för Sveriges, utan för hela Europas gröna omställning. Skog är inte bara en kolsänka och en förutsättning för biologisk mångfald. Skogen är också avgörande för att ersätta fossila material och minska våra utsläpp. Och värdet av skogsprodukter lyfts särskilt fram i det konkurrenskraftsinitiativ som nu föreslås.
•
Färre handelshinder. EU har för många handelshinder, framför allt inom tjänstesektorn och den digitala ekonomin. Därför är det bra att kommissionen nu uppmanas att presentera en ny strategi för att ta bort handelshinder och stärka genomförandet av den inre marknaden. Det är något som vi har drivit på för och blir en av nästa kommissions första och viktigaste uppgifter.
•
Enklare att investera i svenska företag. Svenska företag ska inte behöva flytta från EU för att kunna växa. Jag gläds åt att det inför toppmötet verkar finnas ett starkt politiskt momentum för att förverkliga EU:s kapitalmarknadsunion. Det skulle underlätta tillgången till kapital för europeiska företag, och göra det smidigare att finansiera de gröna och digitala omställningarna.
Europa har många fantastiska företag, men USA och Asien springer ofta snabbare. På dagens möte behöver vi ge framgångsrika svenska och europeiska företag möjligheten att bli starkare i den globala konkurrensen.
Ulf Kristersson, statsminister (M)
