Regeringen arbetar just nu med en av de största utbildningsreformerna någonsin, en nationell strategi för STEM - Science, Technology, Engineering & Mathematics, för att möjliggöra att antalet tekniskt kunniga i Sverige ökar.
Varför är detta så viktigt? Jo, därför att tillgång till rätt kompetens är avgörande för att Sverige ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft i en värld där teknisk kunskap blir all mer vital.
Under 150 år har framgångsrika ingenjörsuppfinningar byggt upp vårt land och vårt välstånd. Framgångarna framåt kommer att bygga på teknikledande företag som genom avancerad teknisk kunskap förmår konkurrera på den internationella exportmarknaden. Teknikföretagens 4 500 medlemsföretag har en miljon medarbetare, varav en tredjedel i Sverige. Våra företag står dessutom för en tredjedel av Sveriges export.
Ser vi på industrin som helhet så kan vi konstatera att den genererar en stor del av de skatteintäkter som krävs för att finansiera vår gemensamma välfärd. Inkluderar vi antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn som finansieras av dessa skatter så skapar industrin sysselsättning för mer än en miljon personer i Sverige (Teknikföretagen Ekonomisk Analys, 2019).
En förändrad demografi, både globalt och lokalt, samt en snabb utveckling inom avancerad teknologi innebär att efterfrågan på STEM-relaterade arbeten kommer att öka. En nyss genomförd studie av Industrirådet visar att det i industrin och teknikbranschen behövs ersättnings- och nyrekryteras 300 000 nya medarbetare på tre års sikt. Naturvetarna har i en rapport konstaterat att efterfrågan på STEM-kompetens har tredubblats på tio år.
Man behöver inte titta långt för att se vad det konkret handlar om: Sveriges infrastruktur behöver genomgående rustas upp, elförsörjningen säkras och försvaret byggas upp - vilket kräver STEM-kompetens. Tiden för en omstöpning av och investering i utbildningssystemet är med andra ord nu. Därför är den inriktning som regeringen tagit nödvändig och välkommen. Det kommer att krävas investeringar, men det är investeringar som behövs för att vi ska bibehålla dagens välfärdsnivå och fortsätta att bygga på den.
Teknikföretagen har tagit de möjligheter som erbjudits att ge inspel till STEM-strategin under processen, med förslag som berör både grundskola, gymnasium och högre utbildning. Det är viktigt att regeringens arbete med strategin leder hela vägen in i mål.
För få utbildas i dag till de stimulerande och ofta avancerade arbeten som tekniksverige behöver. Det gäller arbetsuppgifter med varierande grad av tekniskt kunnande, allt från nyckelroller i våra moderna fabriker till utveckling av avancerad teknologi.
Att möta den typen av efterfrågan är en omöjlighet om vi blickar över utbildningssystem och regler för arbetskraftsinvandring som de ser ut i dag. Men med en omdaning av utbildningssverige, i och med en ny STEM-strategi, kommer oddsen att förbättras avsevärt. Det är av största vikt att STEM-strategin landar i följande:
Dessa är endast en bråkdel av alla reformer som behöver ske i det svenska utbildningssystemet och som nu kan utformas under paraplyet STEM-strategi.
Vi företagsledare som utgör Teknikföretagens styrelse, och som representerar såväl stora som små företag, vill understryka att angelägenhetsgraden för en STEM-strategi är mycket hög – för tekniksverige och för samhället i stort. Det behövs ett helhetsgrepp som bygger på vår starka tradition som teknik- och innovationsnation men där det även finns utrymme för att tänka nytt.
Att regeringen har tagit initiativ till en STEM-strategi är därför mycket positivt. Utbildningsminister Mats Persson har valt att gå i spetsen för att tekniksverige inte bara ska kunna hålla jämna steg med omvärlden utan fortsatt vara ledande. Nu hoppas vi att hela regeringen med samarbetsparti ställer sig bakom en kraftfull strategi som på riktigt gör skillnad. Från klassrummet till arbetsplatsen.
Malin Alfredsson, vd, Cellwoodgruppen
Caroline Andersson, vd, EMVE Sweden
Lena Eliasson, HR-chef, Saab
Tom Erixon, vd och koncernchef, Alfa Laval
Hanna Fager, HR-chef, Volvo Cars
Erik Fahlgren, styrelseordförande, VTT i Skellefteå
Malin Frenning, vd, RISE
Rickard Gustafson, vd och koncernchef, SKF
Jonas Gustavsson, vd och koncernchef, AFRY
Tobias Hansson, vd, Hitachi Energy Sweden
Dennis Helfridsson, vd, ABB Sverige
Jens Holtinger, globalt ansvarig för lastbilsproduktion, Volvo
Fredrik Jejdling, vice vd, Ericsson
Christian Levin, vd och koncernchef, Scania
Pernilla Melén, vd, Swedev
Maria Nilsson, vd, Experto Crede
Pia Sandvik, vd, Teknikföretagen
Marie Sandin, vd, AB Tetra Pak
Maud Spencer, vd, Svalson
Josephine Stjärnerfält, vd, Prido
Anton Svensson, vd, EWES
Vahid Zohali, vd, IBM Svenska AB
Jessica Öberg, vd, Combitech